Jag ljuger inte, men talar inte helt sanning.

För alla de läsare som vill läsa något roligt, skippa detta inlägg.
Till er andra; Sätt på er läsglasögonen och skärp er hjärna.


Denna resa till Göteborg har varit bokstavligen som en berg-och-dalbana. Jag har haft fullt upp med en massa skojiga saker. Men detta inlägg är inte menat att berätta vad jag har gjort, utan vad jag har upplevt.


Att resa ned till Göteborg var egentligen bara en flykt. Att komma bort från allt det trista hemifrån. Men som många vet så kommer verkligen snabbt ikapp en som en käftsmäll! Jag har upplevt alla känslor man kan tänka sig, mestadels glädje men även besvikelse och ilska. Den person som har orsakat de flesta av mina humörsvängningar är ingen mindre än mig själv. Att fly från verkligheten kan vara ett kort alternativ, men i längden skulle det aldrig fungera.

Jag har mycket att jobba med. Jag ljuger inte för någon om de ställer en ärlig från, men jag talar inte hela saninngen eftersom jag är rädd att bli sårad. Jag är inte alltid mitt bästa jag, jag är inte alltid mig själv till 100 %, och detta också för att jag är rädd att bli sårad. men det ironiska med det hela är; Jag lyckades såra mig själv ändå.
Jag är inte en person som ljuger för att få det jag vill. Jag talar sanning om ni ställer mig en fråga. Men jag berättar inte allt. Det finns för mycke historia, och detta skiner genom mig, även fast ni inte vet vad, så märker ni att det är inte allt.

Jag är en sju-jävla bra människa, bara folk ger mig en chans och lär känna mig. Tyvärr är det fåtal personer som har gjort det.

Jag har förlorat mycket och är nu trött på det. Ska jag träffa en fantastisk person i framtiden, som alltid kommer stå vid min sida och jag vid hans så måste jag vara helt ärlig. Jag måste hitta tillbaka till mig själv, så som jag var förr, innan allt skit hände.
Resan dit är lång, men värd att jobba med. Jag tänker inte söka längre.

Det positiva med denna resan är att en person lyckades få mig att känna något jag inte känt på väldigt länge, synd bara att det gjorde så förbannat ont! Men nu vet jag, att jag inte längre har ett hjärta av sten.







För de som har blivit sårad under min resa, både i götaland och i norrland vill jag bara säga; Förlåt.

Kommentarer
Postat av: Andreas

saken är ju den att ingenting blir som man har tänkt. om man i huvud taget tänker innan man göra något då det vill säga.

och om någon blir sårad av det man gör eller säger så är det ju bara en själv det speglar. så varför ska andra än sig själv anpassa sig till den situationen? jo för att folk bryr sig om andra än sig själv. men dom som inte heller blir sårade eller sårar någon är inte heller värt att ödsla energi på, för dom bryr sig inte.

2011-08-02 @ 22:03:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0