Nov. 26, 2012

Jag saknar dig. Jag ligger å undrar vad som gick fel. Jag dagdrömmer om hur det skulle kunna vara. Att ständigt bli uppriven hur dessa drömmar sliter i min själ. Samtidigt som jag behöver dig, älskar och vill träffa dig så vill jag inget annat än sluta tänka på dig. Önskar att det var annorlunda. Jag önskar att du inte hade detta inflytande på mig. Ibland avskyr hag dig verkligen. Förstår faktiskt inte vad jag har gjort mot dig, för att förtjäna detta. Jag vill bara att du ser mig å accepterar mig för den jag är, vem jag nu är i din närhet. För sanningen är, i din närhet törs jag aldrig vara mig själv. Du skulle krossa mig som en insekt å jag är inte stark nog för att någonsin resa mig upp igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0