Att välja bort sitt hjärta.

När hjärtat sätter krokben för ens fantastiska omdöme. Oftaste när jag ber om råd från mina vänner så brukar jag för det mesta få bra tips. Jag får råd som gör att jag måste fundera och klura ut vad jag egentligen vill. Ibland får jag svaret/rådet "lyssna på det hjärta". För tydligen när man lyssnar på ens hjärta så gör man det bästa besluten.
Men då frågar jag om det verkligen ÄR så? Är det verkligen så att de absolut bästa besluten kommer från hjärtat? Ska man alltid ha känslor inblandat när man gör viktiga beslut som rör en själv? Kanske borde man inkludera hjärnan lite också. Är man en romantiker och naiv som jag är så är det inte alltid det klokaste gå efter hjärtat. För jag har alltid gått efter hjärtat, eller magkänslan. Vart har det lett mig? Visserligen så har ju mina "dåliga" beslut i slutändan lett till något bra eftersom jag har hela tiden vetat att jag har gjort det bästa beslutet efter förutsättningarna. Fast om vi ska kolla tillbaka i två år ca och fråga detsamma "Gjorde du verkligen en bra val där Emma?". nej, det gjorde jag inte. Jag var kär. Korkad. Naiv.
Om jag för en gångs skull faktiskt kopplade bort vad hjärtat säger och istället lyssnar på hjärnan (för jag måste ju säga att den har en del kloka förslag) och gör mina beslut efter det. Ja då kanske jag får det jag verkligen vill. I slutändan.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0