Ibland kan jag falla in i de mesta filosofiska tankarna man kan tänka sig. Jag tänker bland annat om rätten att välja själv. Är det jag som styr över mitt liv eller är det någon högre mer maktfull person? Med det menar jag verkligen inte något religiöst, utan snarare politiskt i så fall.

Idag tänkte jag på om ens åsikter. Vi alla har ju åsikter. Vissa mer idiotiska än andra, men ändå åsikter. Vems är åsikterna egentligen? Är du ägare av dina egna åsikter eller är det någon annan som styr dem åt dig? Vart kommer dina åsikter ifrån? Är de medfödda eller har de kommit senare? Ändrar du åsikter ofta? Hur starkt tror du på dina åsikter när alla andra tycker tvärtemot? Eller är det så att det är just DÄRFÖR du har åsikten, för att alla andra tycker annorlunda? Du kanske är en rebell? Hur vet man om sina åsikter är sina sanna åsikter? Är det ens viktigt att ta reda på det? har det någon betydelse?

Jag har mina åsikter och dessa står jag fast vid i vått och torrt. Men ändå kan jag komma på mig själv fundera och frågesätta mig själv. Är jag verkligen miljöpartist? Är jag inte kanske moderat trots allt? Jag har ju enda några moderatiska åsikter. Jag är uppvuxen föräldrar som har starka politiska åsikter åt det röda hållet. Är jag sosse då? Vad är jag? Vem är du? Vilket parti kommer du rösta på? Kommer du rösta i huvudtaget?

 

Detta gäller ju inte bara ens åsikter. Detta kan även gälla intressen, relation, smak etc. Påverkas vi av andra? SJälvklart! men när vet vi skillnaden mellan sanna åsikter och påverkade åsikter?

Jag är personlig tränare. Hur kom det sig? Jag avskydde idrotten i skolan. Typ alltid. Jag skolkade hela gymnasiet för att jag tyckte det var hemskt. Vad berodde det på?

Gillar jag verkligen att träna nu, eller är det bara för att jag "måste".

Våra åsikter kanske påverkas av samhället och miljön. kanske även trender. Nu är det modernt att träna, då ska du också träna. och helt plötsligt är det ditt största intresse. Är det så?

Om du var helt ensam, ingen kontakt med omvärlden men ändå fick göra exakt vad du ville. Vad hade du gjort då?

Jag hade dött. På riktigt. Jag klarar inte att vara ensam, eller bortkopplad från omvärlden särskilt länge. Ja, jag har problem. Så är det. Men om jag var tvungen att hamna i din situationen så hade jag antingen läst en bok eller skrivit. Ska jag tänka ännu större hade jag nog rest (hur nu det skulle gå när jag var helt ensam).

 

Imorgon ska jag ha min första betalda PT timme. och jag är dyngförkyld. Detta blir spännande. Nu ska jag kolla på serier och sedan sova.

Adios...