Det var så galet länge sedan jag skrev här så det finns inte en chans i världen att jag kan fylla i alla luckor. 

Jag kan i alla fall börja med att säga att mitt liv har förändrat oerhört mycket den senaste tiden. 

Får helt enkelt göra en nystart genom att berätta om min dag idag. 

Började som alla andra dagar, där jag klev upp och drack mitt te. Därefter en massa tråkiga hushållssysslor, som är betydligt lättare nu när jag har fått min diagnos, och medicin för det! 

Jag och sonen åkte till sporthallen för att spela basket. Han spelade och jag beundrade. Finns det något mysigare än att kolla på sina barn när de presterar? Mina barn får göra vad de vill så länge det inte skadar någon, eller naturen. Men att kolla på när han spelar basket är riktigt kul för han är SÅ duktig! Naturbegåvad, vart fan har han fått det ifrån?! 

När vi kom hem blev livet inte så mer spännande. Vi åt lunch och sen spelade han FORTNITE som är världens mest häftigaste grej, om man frågar barn i åldrarna 5-15, jag är inte inkluderad där! 
Jag däremot har hittat en ny (supergammal, men jag behöver lång startsträcka) serie som jag följer slaviskt. Pretty Little Liars. 
Vi har målat fågelholk, bråkat, kramas och ätit middag. Äldsta sonen lagade maten idag. Han är så fantastiskt duktig. Jag är så bortskämd! 

Jo just ja, jag och pojkarna bor helt själva nu. Ingen pojkvän och inget ex som har barnen varannan vecka. Så vi får klara oss själva. Det gör att barnen har fått tagit mycket ansvar här hemma. Varje dag får de en varsin uppgift de måste utföra innan de får spela tv-spel. Det har fungerat otroligt bra. Det gör att jag får hjälp med minsta 10 saker varje vecka. Sjukt skönt. Milo har börjat lagat mat och kan spontant börja baka till oss. Jag får kramar och pussar när jag kommer hem från jobbet. Idag ville Gabriel även mata mig med hallon när jag låg i soffan och gjorde mig förtjänt av en tupplur. Alltså dessa ungar! 

Jag har kommit i nån sorteringsfas där jag sorterar allt som går att sortera, så idag har jag sorterat Gabriels kläder efter ett system jag har lärt mig från programmet Konsten att städa med Marie Kondo. Sjukt att jag blir helt såld på ett städ/sorteringsprogram. Men ja, jag är ju över 30 nu, så då är det väl ändå ok? 

Jag jobbar på världens mest givande jobb som elevresurs till en helt otrolig pojke! Mysiga kollegor och grymt bra chef. Så där finns det inget att klaga på. Försöker utveckla mig dagligen genom att ta lärdom av allt som sker runtomkring mig. Kommer inte stanna i all evighet men är nöjd just nu. Får se vart framtiden tar mig. Jag har mina drömmar av olika slag. Men sån är jag. Sjukt mycket ideer men kommer inte i land med alla dessvärre. 

Nu snart ska jag mysa ner mig i soffan med mina pojkar och kolla på melodifestivalen, så om jag håller mig vaken. Galet trött. Borde verkligen leta rätt på mina glasögon som är helt spårlöst försvunna! 

 

 

Adjöss!