Ta mig som den jag är, eller stick.

Det finns vuxna, och det finns barn, och däremellan har ni mig. Jag är 25 år, har två barn pluggar på universitet och betalar mina egna räkningar, vad mer krävs det för att man ska tas som en vuxen som kan göra sina egna beslut utan att folk ska lägga sig i?!



Jag sliter för att få ihop mitt liv så som jag vill ha det med skola, jobb och barn. Sedan en fredag varanna vecka har jag tid över till att roa mig, och då är jag alltid ute och "festar". Det tycks att jag ska spara pengar genom att sluta att gå på krogen. Vad betalar jag? 20 spänn för garderob, thats it!
Jag träffar killar, för som ni borde veta vid detta laget så är jag singel! Det jag gör angår ingen. Jag gör alltid det som är bäst för barnen, de har alltid och kommer alltid att komma i första rummet. Men att ständigt höra att man gör fel tar sjukt mkt på en.

Vad är det ni begär? Att jag sitter hemma varje dag framför tvn och möglar bort mitt liv som er?

Kommentarer
Postat av: Andreas

word, lets go girl!

2011-06-06 @ 12:01:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0