Det finns en annan sida...

Tänkte chocka er idag. För ovanlighetensskull så tänkte jag skriva ett inlägg som är positivt. Idag känner jag att jag är mig själv och när jag är mig själv så mår jag faktiskt bra. Tro det eller ej...
 
 

Jag tänkte berätta om en person i mitt liv så jag verkligen älskar, avgudar! Min son. Låt mig berätta om min underbara son och hans fantastiska ålder han går genom nu. Idag var vi på en fyra årskontroll. För er som inte vet vad som sker på en fyra årskontroll så väger man barnet, mäter, kollar synen och även lite finmotorik och balans.
Min son idag när vi ber honom göra någonting, ja då gör han tvärtom. Bara för att han kan. "kan du rita en gubbe på papperet" "nej" och så ritar han en snögubbe.
"Kan du ställa dig mot väggen?" "nej" så sätter hans sig på golvet.
"Kan du sitta still här och kolla på tavlan där framme?" "nej" och så går han fram till tavlan och pillar.
Men, jag är en fantastisk klok mamma och vi fick honom att göra alla tester utom ett och detta tog inte ens en timme. Mamma vs. Gabriel 1-0.
Att vara ensamstående med två pojkar i fantastiska ålder där de ständigt vill testa gränser, har ett sjukt hett temperament och är båda vinnarskallar är en utmaning. Oftast vinner jag men det händer att de vinner också I hate it. Jag är morsan och jag ska ha kontrollen. Därför är jag hård och jag får faktiskt nästan alltid som jag vill.
Dessa två gossar är mitt allt och jag skulle kunna gå genom eld för dem. Har inte mina barn det bra, då ser jag till att de får det bra. Om jag måste gå över lik så får det vara hänt.
 
Skolan börjar lida mot sitt slut. Detta på både gott och ont. Saknar klassen och allt skoj vi har gjort men ska blir förbannat skönt att äntligen få en utbildning och börjar jobba med något jag trivs med och även något jag är bra på. Har inte fått mycket gjort den sista tiden men nu är det iaf klart med praktiken. Jag och min klasskompis kommer starta ett företag där vi kommer ha kunder regelbundet och annat lite smått å gott. C-uppsatsen går framåt. Sitter och jävlas just nu med bakgrunden. Är ju hur mkt som helst som ska vara med. Ser faktiskt fram emot att analysera alla resultat jag har fått, för det är ju det som det hela handlar om.
 
Ikväll får vi finfrämmande. Blev både chockad och glad när han ringde! Har saknat honom samtidigt som jag har varit jävla arg på honom den sista tiden. Men vi får se hur det går ikväll. Barnen kommer bli glada iaf. Det är huvudsaken =)
 
Nu ska jag ta mina sista korvören och köpa lite mat till mina hungriga barn. Ha det gött

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0