Jag är trött på att bli besviken, att behöva tjata och sedan få skit för saker jag inte ens gjort.

Jag står i ett stort och avgörande vägskäl just nu. 

Jag har stått kvar ett tag nu med tron om att det skulle vara bättre än att ta ett riktigt fast beslut. 

Men då ska jag säga er att här vid vägskälet blåser det kallt, marken är full av skit och personerna jag träffar här är kanske de som en gång i tiden tog fel beslut, vid deras vägskäl. Människor utan livsglädje och drivkraft.

Jag måste ta ett beslut. Om inte för min skull, så för mina barn. Vackrare barn går inte hitta. 

Så var min kväll

Ber om ursäkt i förväg om jag skrivit konstigt, sitter på toan och skriver från mobilen. Så har överseende med det 😂