Höga krav och idétorka.

Ibland är det helt jävla omöjligt att komma på vad jag ska skriva, helt jävla perfekt när jag har som utmaning att skriva varje dag i en månad, helt jävla fantastiskt att det sker redan vid andra dagen dessutom. 
Så sitter ni på en massa fantastiska ideer på vad jag skulle kunna skriva om så dela gärna med er, men var beredd på att jag kanske kommer lägga in min egna störda version i det hela. Det är ju det som gör det speciellt antar jag. 
När jag ändå är inne på ämnet så kan jag berätta syftet med denna utmaning. Det är ganska enkelt faktiskt. Jag älskar att skriva. Fullkomligt älskar det. Det är kul medans jag skriver, det är utvecklande att utmana mig själv och ibland lyckas jag även skapa hyfsade texter. Jag kan ibland var helt hopplöst dålig på stavning, men tack vare modern teknik så kan jag lätt söka upp hur saker och ting stavas. som tex successivt, nationalencyklopedin, charkuteri eller exkurison. 
Jag hade som barn en dröm om att bli författare. Jag skrev mkt när jag var yngre, och det är nog den enda anledningen till att jag faktiskt gick från urusel på att stava till "jag förstår vad du menar" -stavning. För jag läste nästan ingenting innan högstadiet, och då läste jag bara i perioder. Tills jag började på gymnasiet och inte läste något mer än det mest nödvändigaste. Helt sinnessjukt att jag lyckades ta mig genom gymnasiet med godkänt i alla ämnen, med tanke på att jag a) hade världshistoriens sämsta närvaro b) fattade inte vad lärarna sa (mest troligen pga att jag missat så mycket) och c) var totalt jävla ointresserad. Den kurs som jag lärde mig mest av var teckenspråkkursen, för det var ju faktiskt kul. Annars kan ja säga helt ärligt att jag kommer inte ihåg ett skit. Möjligtvis matten, men fan knappt det helt ärligt. 
Jag är ett vandrande underverk som lyckas med det som inte borde gå att lyckas med! Jo man tackar! Kan skriva autografer nästa gång vi ses. Jag brukar säga att jag vill göra så lite som mööjligt, men får så mycket som möjligt utav det. Typ jobba så lite som möjligt med högsta möjliga lön. Drömmar kan man ju... 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0